/ 16 kommentarer

Därför vill jag bli sjuksköterska!

IMG_3594Där ligger jag alldeles nyopererad. Orörlig, trött, utlämnad och sårbar. En ung tjej på 23 år som precis fått hela sin värd omkullvält. Jag var inte kapabel att ta hand om mig själv utan var beroende av sköterskorna och deras omsorg. Jag låg där och märkte att påsen började bli full. Jag behövde hjälp att tömma den i  en bunke bredvid sängen då jag inte kunde gå till toaletten själv. Ni hör ju hur kul det låter. Försiktigt trycker jag på den röda knappen och en stressad sköterska tittar in bakom mitt skynke några minuter senare.

-Ja?
-Jo jag tror att jag skulle behöva hjälp med påsen…
– *suck* ja vänta lite bara.

Ungefär här ville jag bara gråta, men det blev värre. In kom en annan sköterska och bakom mitt skynke börjar de prata som om det var gjort av betong.

-Du det är en stomipåse som behöver tömmas här bakom, är du sugen eller? *fniss*
-Nä, är du?
-Äsch jag gör det väl då.

Där ligger alltså jag, en meter ifrån och hör klart och tydligt alltihop. De drar undan skynket och möts av en ung tjej med blanka ögon som säger:

-Jaha, var det du som var mest sugen eller?

Vid detta laget var jag mest vansinnig. Hur kan man bete sig på det sättet? Skaffa ett annat jobb! Tänk om jag hade varit förkrossad över operationen, osäker och olycklig över det som väntade?! Vad hade denna vidriga konversation satt för spår i mig då? Detta triggade mig ännu mer att vilja bli sjuksköterska. Jag hade för det mesta ljuvliga sköterskor omkring mig som betydde så mycket. De baddade omsorgsfullt min panna med blöta handdukar när jag hade ont, de borstade mina tänder, masserade mina axlar, torkade mina tårar och strök min kind. Precis som jag är övertygad om att Jesus hade gjort. De var hans förlängda armar och det vill jag också vara! Visst, det är ett slitsamt yrke med obekväma arbetstider och dålig lön, men jag får möjlighet att vara mitt i det sårbara och göra skillnad. Behandla andra som jag själv vill bli behandlad. Därför vill jag bli sjuksköterska.

16 kommentarer

  • Louise

    16 juli, 2014 kl. 13:13

    Så gripande men ändå fint skrivet…du skulle bli en underbar ”syrra” Stina ♥ kram

  • Erica

    16 juli, 2014 kl. 13:58

    Du kommer bli en grymmans fin sjuksköterska! Jag har också råkat på dom där som borde bytt jobb för länge sen men det behövs bara en som du som bryr sig för att ljusa upp när man ligger där. Heja dig med plugget! Titta upp från böckerna ibland o se målet, detta grejar du!

  • Elina

    16 juli, 2014 kl. 14:21

    Jag är helt övertygad om att du kommer att bli den bästa sjuksköterskan som finns, dom som ha äran att få ha dig som sköterska ska vara lyckliga för dom har då fått den bästa! Jag älskad dig min bästa och är så otroligt stolt över dig!!

  • Idis

    16 juli, 2014 kl. 14:56

    Du kommer bli världens bästa sjuksyrra, helt övertygad!! Det är verkligen ditt kall här i livet, och du kommer att hjälpa så många människor med dina erfarenheter och all kärlek. Puss

  • Magda

    16 juli, 2014 kl. 15:59

    Och jag blir så arg!! Lyckliga de som får äran att träffa dig i framtiden <3

  • Emma

    16 juli, 2014 kl. 18:50

    Åh vad jag blir ledsen när jag läser det här. Hur kan människor bete sig så mot andra? Jobbar själv inom äldrevården på sommaren och det är ju en helt underbar känsla att kunna hjälpa någon med det de själva inte klarar av, vad det än må vara! Jag tror du kommer bli en fantastiskt bra sjuksyster! :D

  • Marit

    16 juli, 2014 kl. 21:38

    Det ÄR ett slitsamt yrke med dålig lön och dåliga arbetstider….men det är även världens roligaste jobb med massor med mänskliga möten som väger upp allt. Och det är legitimerad sjuksköterska som du kommer att bli så småningom, inte ”syrra” eller sjuksyster.
    Lycka till med dina studier framöver.

  • ia

    16 juli, 2014 kl. 22:32

    Hej! jag heter ia, är 26 år och arbetar som sjuksköterska sedan ca 2,5 år tillbaka (och har nyligen hittat din blogg, underbar!:) ). vill verkligen peppa dig i ditt val att bli sjuksköterska, det är ett underbart yrke och jag har inte ångrat mig en sekund att jag valde det. visst, som du säger så är det dåliga arbetsvillkor, stressigt, dålig lön… MEN allt det positiva man får ut av att arbeta med människor, att få möta och hjälpa sina patienter, det är väger upp och är värt allt! jag är så glad att jag spenderar mina timmar i arbetslivet med något som verkligen känns meningsfullt. och precis som för dig kommer min vilja att hjälpa nog i grund och botten från Jesus kärleksfulla hjärta.
    tyvärr finns det fel människor på fel plats och med fel omständigheter (massa stress och sånt – även om det inte är nån ursäkt att bete sig så!) och det gör ont i mig när jag läser om sjuksköterskor som pratar illa om sina patienter på det viset.
    tror att dina erfarenheter av sjukvården kommer göra dig till en extra bra syrra!
    lycka till, pluggpepp skickas från mig, som sagt: värt det! KRAM /ia

  • Hanna

    16 juli, 2014 kl. 23:21

    Fy vilket tråkigt bemötande. Så där ska det inte få vara!

  • Jacqueline

    17 juli, 2014 kl. 05:03

    Så fruktansvärt! Så läskigt att det finns de som valt att jobba inom vården (även barn/äldre omsorg) som har sån liten respekt för sina medmänniskor. Och sen att man har mage att behandla så sköra och hjälplösa människor, som är så beroende av kärlek och omsorg, på det sätt som du blev behandlad, det är ju så man blir mörkrädd!

    Du kommer bli en så otroligt fin sjuksköterska! Kram

  • underbaraclara

    17 juli, 2014 kl. 17:22

    Jag blir så vansinnigt arg och ledsen för att sådana personer ska jobba inom vården!!!! Att du behövde stöta på en sådan typ. Som en cancerläkare jag vet som skulle ge ett tråkigt besked till en patient som fått diagnosen obotlig ”Jahadu, nu är det bäst att du skyndar dig att boka jordenruntresan om du har tänkt hinna med någon sådan här i livet”

    Jävla puckon! Du kommer bli en fantastisk sjuksyrra Stina!

  • J:s fru

    18 juli, 2014 kl. 22:05

    Jag tror att du kommer att bli en superbra sjuksyrra. Att ha erfarenhet av att vara patient är jättebra. Jag är jättenöjd med mitt yrkesval även om det är stressigt och pressande ibland och lönen kunde vara bättre. Men man får så mkt tillbaka och det är helt klart värt det. Dessutom är det ett brett och bra yrke där man lätt får jobb oavsett var man bor, och man kan jobba med allt från prematura bebisar till vård i livets slutskede och allt där emellan.
    Och även om du inte vidareutbildar dig till stomi-ssk med en gång så finns det många ställen där din erfarenhet är obetalbar. Tänker på kirurgavdelningar, endoskopimottagning osv.
    Jag har jobbat som ssk sen 2002 och jobbar sedan några år tillbaka med dialys. Jag svarar gärna på frågor och funderingar i fall du några sådana om yrket.
    Kram, J:s fru.
    P.S. Vad bra gjort av dig att säga i från de oproffsiga sköterskorna du hade oturen att möta. Fyy vilket hemskt bemötande. :-(

  • A-K

    20 juli, 2014 kl. 12:22

    Har varit med om liknande. Jag hörde när sköterskorna sade till varandra att hon där stinker ner hela avdelningen med sin stomi. Jag var då gravid med tvillingar och låg inne för de ville komma ut för tidigt, så jag fick inte röra mig ur fläcken. Fy så jag grät, men jag tog mod till mig och talade med avdelningsföreståndaren som i sin tur talade med de som kränkt mig. Och de kom och bad om ursäkt, men det var djupt kränkande och visst förlät jag dem men det som sagts var sagt. Så jag kan verkligen förstå dig…

  • Stina

    14 december, 2014 kl. 15:05

    Vilken otroligt stark människa du är! Du kommer bli en fantastisk sjuksköterska!

  • Elin

    6 februari, 2015 kl. 18:52

    Fy vad ledsen och uppgiven man blir av att läsa om sådant bemötande!
    Jobbar själv som uska på en avdelning med inriktning kolorektalkirurgi, där ca 80% av mina patienter är stomiopererade, och jag vet vilken otroligt utsatt situation de befinner sig i. Keep up the good work, du kommer säkert bli en grym sjuksköterska! :)

    • Stina Hägglund

      13 februari, 2015 kl. 21:09

      Ja visst blir man besviken. Det bästa man kan göra åt det är att uppmärksamma att sådant beteende finns och aldrig acceptera det. Men mestadels finns det ju fantastiska sjuksköterskor om gör så stor skillnad med sina insatser :)