/ 7 kommentarer

Önskerubrik: Varför är jag kristen?

jesusEn glad Jesus som jag beställde av Anna <3

Av alla förslag på vad jag skulle blogga om så var nog min tro det mest efterfrågade. Det är ju dock ett sådant stort ämne som blir svårt att samla i ett inlägg. Men jag kan ju göra ett försök till att greppa det allra viktigaste.

För att besvara frågan varför jag är kristen måste jag nog börja med min uppväxt. Jag är alltså uppvuxen i en kristen familj och den kristna tron och kyrkan har alltid varit en central och viktig del av livet. Speciellt då min pappa är pastor och hela familjen varit engagerade på ett eller annat sätt i församlingsbygge runt om i Sverige. Kyrkan var som mitt andra hem och ett ställe där jag kände mig ständigt trygg och älskad. Min tro fick verkligen en viktig och stabil grund under min barndom. Att jag fick växa upp med övertygelsen om att jag är älskad för att jag är jag och inte för vad jag presterar är en stor anledning till att jag är den personen jag är idag.

Som liten överförs ju ofta föräldrarnas åsikter och värderingar till barnen vilket jag tycker är helt naturligt. Samma sak gäller ju ett barn vars förälder är till exempel engagerad politiskt. Jag har dock alltid uppmuntrats till att hitta min tro. Detta tog fart som mest i tonåren då jag bestämde mig för att jag inte ville leva på mina föräldrars tro utan jag ville hitta min egen, och det gjorde jag.

Jag tror att i princip alla mina åsikter har ändrats sedan jag var tonåring. För fram till dess hade jag inte börjat ifrågasätta så mycket utan mest tagit för givet att vad andra runt omkring mig tyckte borde väl jag också tycka. Idag kan jag säga att för mig har åsikter hit och dit tappat mer och mer sin betydelse när det gäller min tro. Det är inte det som är det viktigaste, utan det viktigaste är vart vi har vårt hjärta. Hur jag kan leva mitt liv så likt Jesus som möjligt.

Jesus är min största förebild i livet och min kärlek till honom går inte att uttrycka i ord. Jag skiter fullständigt i hur det låter, men så är det. I’m a  true Jesusfreak! När han gick här på jorden för över tvåtusen år sedan kämpade han för jämställdhet, han hjälpte och satsade sin tid på de svaga, tog hand om de sjuka och lyfte fram barnen som de viktigaste vi har. Han bröt med andra ord ALLA normer som fanns på den tiden och till viss del nu med.

Min tro på Gud har hjälpt mig på ett bergfast sätt genom alla mina prövningar som sjuk. Aldrig har Gud känts så nära som när jag haft det som allra tuffast. Ni vet att jag många gånger beskrivit att jag innan min stomioperation vaknade en morgon av en röst i mitt innersta. Rösten sa att det var något stort och jobbigt som låg framför mig men att jag inte skulle vara rädd. Det var dags nu. Ingen förstod varför jag var så ivrig att helt plötsligt åka in akut till sjukhuset. Men sanningen är att hade jag inte lyssnat på den rösten, hade jag åkt 9 mil bort från sjukhuset som vi hade planerat, så hade jag inte suttit här idag. När vi kom in till akuten hade jag inget annat svar att ge till de frågvisa läkarna än att det var något som inte stämde, någonting var väldigt fel. Jag bara visste att jag visste att jag visste. Jag lades in och nästa dag opererades jag akut då min tarm var på väg att brista. Den här rösten har guidat mig så många gånger i livet. Den har räddat mig, tröstat mig, styrkt mig och fått mig att känna mig älskad genom allt.

Det finns massor av saker som jag inte har svar på och jag utvecklas ständigt i min tro. När det stormar i livet och jag känner mig vilsen kommer jag alltid tillbaka till Jesus och hur han levde för andra. Allt annat runt omkring spelar inte så stor roll. Men det han har gjort och ständigt gör för mig är det som gör att jag är kristen. En övertygelse om att den där handen som jag så tydligt känner bär mitt hjärta genom livet faktiskt är verklig. Det finns ingenting och ingen som kan ta det ifrån mig.

Jag vet vem som äger mitt hjärta.

7 kommentarer

  • Maria H

    15 maj, 2016 kl. 22:03

    Wow, Stina. Så vackert skrivet! Och så modigt att dela med dig av din relation med Jesus. ”Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty från det utgår livet”. Ordspråksboken 4:23. Fortsätt leva nära Honom och att lyssna på den rösten! Guds välsignelse!

  • Elisabeth Båvall

    16 maj, 2016 kl. 08:50

    Tack Stina för ditt inlägg. Jag har följt dig sedan Clara länkade till dig från sin blogg och även läst om dig i Dagen. Du är en viktig röst och tack för att du står upp för din tro i offentligheten. Jag önskar dig Guds rika välsignelse och att du får återhämta dig bra från din utmattning. Hälsningar Elisabeth

  • fanny s

    16 maj, 2016 kl. 13:00

    Så fint skrivet! Jag är också kristen och det är jättesvårt att sätta ord på hela sin upplevelse av Gud, tycker jag. Jag har nog aldrig varit med om något ”övernaturligt mirakel”, men ändå känner jag också av den där ledningen. Tycker så mycket om din blogg! Hoppas du får en fin dag! Kramar!

  • Ida

    16 maj, 2016 kl. 17:31

    Läste detta blogginlägg imorse, och det gjorde min dag! Tack!<3

  • CL

    17 maj, 2016 kl. 05:44

    Fint och vackert skrivet!
    Delar din make din tro? :)

  • Karen

    17 maj, 2016 kl. 21:03

    Fint skrivet! Så personligt, så tryggt, så hoppfullt!

  • ellenlundis

    22 maj, 2016 kl. 16:42

    Jesus är bäst! Så det så! ❤