/ 7 kommentarer

Nyförälskelsen som aldrig tar slut.

IMG_5284Min älskade unge.

När jag och Emil fick reda på att vi väntade dig förstod jag att det var något stort som skulle hända. Jag förstod att en kärlek skulle drabba mig likt ingen annan kärlek tidigare gjort. Men jag kunde aldrig föreställa mig hur våldsamt, smärtsamt, innerligt och gränslöst jag skulle älska dig. Jag visste inte att jag ibland skulle bli rädd för mina egna känslor. Rädd för hur naken kärleken till dig skulle göra mig. Att hålla dig i handen är lika sårbart som om jag skulle ha ryckt ut min eget hjärta ur min bröstkorg och varsamt försökt hålla det tryggt och utom fara.

Jag är ständigt och för evigt nyförälskad. I dig. Det pirrar i min mage när jag tänker på dig och när du ler känns det som att allt i världen är som det ska. Jag funderar och tänker på hur jag kan göra ditt liv till det bästa. Hur jag kan underlätta för dig. Bereda väg för dig. Det finns ingenting jag känner mig så ödmjuk inför som att få vara din mamma. Din barndom är mitt stoltaste uppdrag och min viktigaste uppgift. Gode Gud ge mig vishet att kunna vårda mitt livs största gåva på bästa sätt.

I perioder när det har varit tufft för dig har jag känt mig oerhört naiv som blev mamma. Hur kunde jag utsätta mig för denna våldsamma kärlek som ibland gör så ont att jag måste svälja gråten i varje andetag. Min kärlek till dig är min ömma tå. Min Akilleshäl som kan få mig helt ur balans. Om livet skadar dig skadas jag tio gånger extra. Ju äldre du blir desto mer förstår jag att det är omöjligt för mig att skydda dig från allt som gör ont. Tanken på att jag ibland ska stå maktlös bredvid med mitt hjärta skuttandes längs livets krokiga väg smärtar mig. Det smärtar inte för att min kärlek till dig är sorglig, utan för att den är stark. Den gör mig stark. Skicka vilken fara som helst emot mig och jag ska slita den i stycken med mina bara händer. För dig. Alltid.

7 kommentarer

  • malin

    5 juni, 2017 kl. 10:26

    fantastiskt skrivet! så sant alltihop! vilken gåva vi har som får kalla oss mammor!

  • Ellen Lindberg

    5 juni, 2017 kl. 10:33

    så vackert.
    <3

  • Jonna

    5 juni, 2017 kl. 17:17

    Åh det var det finaste jag läst. Det är EXAKT så det känns att vara mamma!

  • Anonymski

    5 juni, 2017 kl. 20:12

    Herregud vad vackert. Så otroligt fint formulerat. Elle är lycklig som har DIG som sin mamma. Vilken lyx! <3 <3 <3 <3

  • Hanna

    8 juni, 2017 kl. 09:13

    Så vackert skrivet! Jag håller med om varje ord.

  • Malin Monroe

    10 juni, 2017 kl. 20:47

    Det är verkligen en fantastisk känsla att vara mamma 😍

  • Emma

    26 juni, 2017 kl. 11:41

    Oj! Jag gled in här efter en länk hos Clara. Jag blev helt knockad! Så vackert du skriver i det här inlägget! WOW.