/ 3 kommentarer

Naturreservat och fästinginferno

Idag börjar vi färden hemåt. Det känns lite vemodigt samtidigt som vi är redo att komma hem till vardagen. Det känns verkligen lagom att ha hunnit vara borta så pass länge att hemlängtan börjat infinna sig. Med andra ord har vi varit borta precis så länge som behövs för att börja uppskatta vardagens rutiner igen.Men nu tänkte jag dela med mig av en jättefin sommardag på havet som vi hade för några dagar sedan. Vädret var fantastiskt och vi klädde barnen i luftiga men ändå heltäckande kläder för att skydda dem från solen.Innan vi åkte var jag tvungen att ta mig en titt upp i plommonträdet. Det är en liten stund kvar men några är redan fullmogna. Pappa menar att alla nog är mogna innan nästa vecka tar slut.Elle är alltid lite åkrädd i början av sommaren, men när hon väl fått åka i några minuter och märker att det går bra älskar hon det. Jag är så glad för båten som jag och två av mina syskon köpte för några år sedan. Den har verkligen öppnat för ett rikare skärgårdsliv.Vi åkte till en liten ö som heter Järkö som är ett naturskyddat område. Ön består av hällmarker, ljung, enbuskhedar lövskogsdungar och betesmarker. Vi hittade en stor vacker ek precis vid havet som vi parkerade vid.Det första vi gjorde var att proppa i barnen pannkakor innan de tillslut gick iväg och lekte vid vattenbrynet en lång stund medans vi fick äta vår lunch i lugn och ro. De tyckte verkligen att det var härligt med utflykt.Sedan lämnade vi kvar alla våra saker under eken förutom en ryggsäck med badkläder, och traskade tvärs över ön för att leta upp ett bra badställe. Det var otroligt varmt denna dagen och vi behövde verkligen svalka oss!Tillslut hittade vi en jättefin liten sandstrand som vi badade vid en lång stund.Sedan var det bara att torka i solen. Det gick rekordsnabbt i den varma luften. Efter en stund traskade vi tillbaka till eken för att fika. Det blev inte riktigt lika harmoniskt som vi föreställt oss för helt plötsligt upptäcker Johanna att det KRYLLAR av fästingar på oss. Jag hade säkert tjugo stycken på varje ben. Vi kollade snabbt barnen och lustigt nog var det bara vi vuxna som råkat ut för detta fästinginferno. Troligtvis hade vi gått rakt in i ett fästingbo.Vi tog bort alla fästingar vi kunde se och bestämde oss för att det var dags att åka tillbaka. Elle fick köra båten en stund med sin extrapappa Andreas och var väldigt stolt över det.

Väl hemma hade vi TOTAL fästinggenomgång på samtliga. Alla kläder slängdes i tvätten och vi alla duschade för att sedan kunna granskas ordentligt ö-v-e-r-a-l-l-t. Allt jag har att säga om det är att jag är glad över att ha varit gift med Emil i elva år bestående av både nöd och lust, haha. Fyra stycken hade hunnit bita mig i knävecket men de togs snabbt bort. Jag är egentligen inte alls rädd för fästingar då jag alltid får något bett varje sommar. Men det var så sjukt obehagligt när en hel armé började kräla på mig samtligt.

Slutet gott allting gott. Nu ska vi börja bilfärden och mellanlanda i Sandviken hos Emils bror och på tisdag ska vi äntligen få sova i våra egna sängar. Längtar!

3 kommentarer

  • Andreas Jansson

    28 juli, 2019 kl. 09:45

    Väldigt vackra bilder! Synd att det vackra vädret är på väg bort nu.

  • Malin

    29 juli, 2019 kl. 11:06

    Men fy med fästingar! 🤮 min skräck! Har lyckats med att inte ha en enda själv i hela mitt liv, men barnen tycka de äckliga krypen gilla. Hoppas resan går fint hela vägen hem 🌸

  • Maria H

    30 juli, 2019 kl. 20:27

    Tack för att du tagit oss läsare med på er semester! Många vackra bilder och fångade stämningar!