/ 9 kommentarer

Du minns med dina känslor

IMG_3622-2Jag är glad över att du inte minns i bilder, men jag vet att du minns med dina känslor. Jag själv minns på alla sätt som går. Med varenda fiber i min kropp. Hur viktigt det var för mig att Emil kom in med dig till mig när du skulle vila. Hur jag fick hålla dig på snedden då jag inte kunde ha dig på min nyopererade mage.

Jag är så tacksam över att du var så liten och inte drog mig i benet och ville leka. Tacksam över att vilostunderna var många och långa. Jag är så tacksam över att allt du behövde från mig var min doft och ögonkontakt. För det kunde jag ge dig. Min älskade Elle.

Kanske är det därför du alltid vill att just jag ska natta dig. Att jag ska trösta och att jag ska ligga bredvid dig när du är sjuk. Närheten är våran, och det tror jag att du minns med dina känslor. Känslan av mammas doft och stillhet. Lätta strykningar på din panna.

Tack för att jag trots allt alltid kunnat vara din mamma.

9 kommentarer

Kommentera

  • J

    31 januari, 2018 kl. 19:26

    Oj vad jag känner igen mig!<3

  • Elin

    31 januari, 2018 kl. 21:23

    Tårarna spränger bakom ögonen, så himla fint <3 Minns att du skrev lite om detta även då, och just det gjorde att jag vågade försöka skaffa barn fast jag var sjuk och inte orkade mycket, att det viktigaste vara att finnas där och älska och det skulle jag kunna hur som helst! Så du är en stor anledning till att jag vågade, och jag är så himla glad för att jag gjorde det och att jag just nu faktiskt mår väldigt bra och orkar mer ändå!

    (Så många fina inlägg du skrivit, kul att du satsar mer på bloggen och klokt att pausa utbildningen, vet hur det är när en kämpar och kämpar och kroppen bara säger stopp, en orkar inte hur länge som helst! Hoppas du känner att du får mer kraft och glädje i detta! :) Jag vill ju kommentera nästan alla inlägg men har inte hunnit med, så det blev en lång kommentar här istället :)

    • Stina Hägglund

      1 februari, 2018 kl. 20:29

      Alltså Elin… din kommentar värmde hela min insida. Det känns så overkligt och fantastiskt att mina texter kan få betyda så mycket för någon. Tack för att du berättar det för mig ❤❤❤

  • L

    31 januari, 2018 kl. 23:57

    Känner så igen mig i det du skriver! 😍😭
    Har precis opererats igen och att vara hemma och nära barnen, känna kärleken. Det är svårt när den stora inte vågar vara nära, då hon förstår att mamma är sjuk och har ont. Den lilla vill gärna klättra och bryter ihop så fort jag råkar säga aj för att han kommit emot magen som värker. Nu har båda barnen legat sjuka i feber och det har inneburit att vi kunnat ligga i soffan lugnt bredvid varandra – läkande närhet. Kramar till dig! 💖

  • ellenlundis

    4 februari, 2018 kl. 19:38

    Så fin bild <3

  • Elin

    6 februari, 2018 kl. 20:23

    Va fint! Är svårt att ta in själv, att det en person skriver kan betyda mycket, men du har fått betyda mycket för mig på många plan genom din blogg. Var väl därför jag blev rörd när jag träffade dig efter föreläsningen! Hoppas vi ses någon gång igen! 😊