Kategori Stinas vardag

Här kan du läsa om allt och inget, samt allt därimellan.

/ 1 kommentar

Veckans höjdpunkt!

Något av det bästa med att livet börjar återgå till det normala efter semestern är att matlaget är fulltaligt igen. Vi har ju kört på hela sommaren men den senaste månaden har det nästan alltid fattats någon som befunnit sig på semesteräventyr. Men nu är ordningen återställd :)Igår var det Jacob som stod för matlagningen och precis som förra gången bjöd han på indiskt, men idag var det Palak Paneer som stod på schemat. Så vansinnigt gott! Recept finns här. Mina föräldrars dvärgpudelvalp Roffe kom till oss i förrgår för att stanna några dagar och såklart var även han med på matlaget igår. Han charmar brallan av vem som helst och det är en fröjd att ha honom med sig överallt.

1 kommentar
/ 4 kommentarer

Tillbaka till rutinerna!

E4CDEBC8-A3E6-4969-9DB4-E899AA1DA250Idag är första dagen tillbaka på jobbet efter en dryg månads uppehåll. Efter att jag hade jobbat på almedalen kände jag ett stort behov av att bara släppa allt och fokusera på familjen till hundra procent. Jag har varit ytterst lite aktiv på instagram, men i övrigt har jag hållit mig borta från mina sociala medier. Jag behövde längta tillbaka helt enkelt och det har jag sannerligen gjort.

Det känns fortfarande overkligt att min första dag på jobbet innefattar sovmorgon och frukost nere i vårt kök framför datorn iklädd  morgonrock. Men jag älskar det! Något jag däremot inte älskar är att äta frukost då jag alltid mår illa på morgonen, men en skål med fil och skivad banan går alltid ner och har varit standard för mig de senaste veckorna.

Idag har jag en liten to do list att sätta tänderna i men det som kommer dominera mina kommande veckor är att skriva på boken då första utkastet ska vara klart i början på september. Wish me luck!

Välkomna tillbaka både till er och till mig. Jag ÄLSKAR när rutiner och nystarter drar igång :)

4 kommentarer
/ 3 kommentarer

Almedalen

Igår var jag på Almedalsveckan för första gången. Jag höll i ett tal på Swedish Medtechs seminariedag och det gick jättebra och det verkade vara uppskattat :)Såklart fick Bellan hänga med morsan till Visby. Vi gjorde något roligt av det och stannade en extra dag i Stockholm och gick på Gröna Lund. Vi var bara i Visby över dagen men hann med en lunch med Emil som är där och jobbar hela veckan. En fantastiskt god varmrökt lax med potatissallad och pepparrotskräm. Elle skötte sig exemplariskt hela resan med alla flyg, köer, tidiga mornar, förseningar och väntetid. Nu har vi landat i stugan i två veckor framöver och idag har sannerligen varit ”dagen efter”. Ser så fram emot lugnet och stillheten här i Blekinge skärgård!

3 kommentarer
/ 0 kommentarer

Vår tisdag

Idag tog jag och Elle tåget in till stan för att luncha med Emil och ha en skön dag i stan. Elle ville ha sushi till lunch vilket hennes mor inte var sen med att uppmuntra.Just nu är mitt favoritsushiställe i Umeå Wasabi. De är alltid så trevliga där, avocadon är perfekt och riset är syrligt, sött och gott. Dessutom ligger det princip vägg i vägg med mitt kontor. Jag brukar beställa ”avocado sushi” från deras meny. Den är supergod!Sedan köpte vi en sommarblomma till min mamma och åkte hem till henne för att tanka lite mormorkärlek.Elle valde fritt i hela blombutiken och det blev gula nejlikor till sin mormor <3Efter en massa lek i den stora lekparken bredvid bjöd mormor på glass i strut. Till skillnad från mig så är Elle galen i glass.

Nu har vi precis kommit hem och ska bege oss till matlaget!

0 kommentarer
/ 2 kommentarer

Covergirl

I sommar är jag på Junias omslag. Det känns jättekul och inuti finns en fin intervju av Frida Funemyr. Det känns verkligen roligt att min historia har uppskattats och uppmärksammats så pass mycket denna våren. Att ta en paus från skolan och satsa på mitt företag var helt rätt val!

Hoppas att ni som läser artikeln i Junia uppskattar den <3

2 kommentarer
/ 0 kommentarer

Luftar tankarna

48a300e4-33d8-4ddc-a753-95104ba07c3e.jpgIbland behöver en rensa tankarna lite och då är det ju bra att ha en krullig kompis som mer än gärna vill ut och lufta sig.
IMG_9663Vi bor så himla vackert. Njuter av det varje dag!a5c46e99-e4b8-4d40-858a-913378208b40.jpgDet är många tankar som flyger runt i detta huvudet i bokskrivartider. Jag pendlar mellan att känna att jag är en grym författare till att känna mig smått värdelös. När den sistnämnda känslan infinner sig är det dags för en paus i skogen.3b79324a-f3b9-48b1-b87c-e7b60c5a39f5.jpgDetta lilla trollet levde rövare i skogen och fick busa av sig rejält. Nu har han slocknat på hallmattan och kommer nog inte göra så många fler knop idag.

Nu ska jag passa på att skriva det sista innan jag ska hämta Elle som är hos sin kompis.

0 kommentarer
/ 0 kommentarer

Vår lördag

Idag har jag jobbat i den lilla inredningsbutiken som jag står i några gånger i månaden.Men nu ikväll har vi landat hos min syster Elina. Det var så länge sedan som vi träffades ordentligt och därför är detta högst efterlängtat!Vi har grillat hamburgare och ätit glass och jordgubbar till efterrätt. Standard såhär års.Mina föräldrars valp Roffe var också här när vi kom. Vi ska sova över här inatt och imorgon tar vi med oss Roffe hem till oss i några dagar. Han ska få njuta av landet medans husse och matte får ordning på det sista innan deras långa semester i Blekinge.

Hoppas att ni har en fin helg!

0 kommentarer
/ 1 kommentar

Min bok

Gräva djupt, gräva snabbt och långsamt. Få ihop pusslet av mitt liv bit för bit. Ringa och fråga, blunda och tänka tillbaka. Skriva mycket på kort tid. Skriva ingenting på länge. Ta många fikapauser eller glömma bort att äta lunch.

Älskar processen och hoppas att ni kommer älska resultatet ❤️

1 kommentar
/ 3 kommentarer

Att våga säga nej

Det väntade ett sådant fint pressutskick på mig när jag kom hem från Grekland.Det innehöll min vän Sarah Sjögrens nysläppta bok Lilla nej-boken. Elle som lärt sig läsa tyckte att det var roligt att sitta och bläddra i boken för sig själv. Svante verkar inte heller helt ointresserad.Enligt mig är detta en av årets viktigaste barnböcker som handlar om barnens rätt att säga nej. Ämnet berör mig mycket då vår Elle alltid haft hög integritet.

Jag kan varmt rekommendera den!

3 kommentarer
/ 6 kommentarer

Mitt primära konstnärliga uttryck

Jag har länge känt mig som en kreativ person. Jag har alltid haft en konstnärssjäl med mycket känslor och mycket tankar som jag har behövt uttrycka på olika sätt. Men det tog ett ganska långt tag innan jag förstod vart mitt kreativa språk helst landar. Vad som ligger mig närmast hjärtat och vad som kommer enklast för mig.

Jag har alltid gått i musikklass och spelat och sjungit mycket i min uppväxt. Det har varit olika band och många olika uppträdanden. Men trots att jag kan sjunga och är musikaliskt lagd har jag länge vetat att det inte är det jag ägnar mig helst åt. Jag har heller aldrig varit en person som sätter mig ner och ritar eller pysslar ihop något. Visst händer det ibland och jag tycker det är roligt, men det har aldrig varit mitt primära konstnärliga uttryck.

Jag har landat i något som för mig nu är självklart. Skrivandet är mitt kreativa språk. Jag älskar att skriva. Jag behöver skriva för att må bra. Jag är duktig med ord och landar alltid i att jag behöver skriva ner saker för att få ut det ur mitt system. Men förutom att skriva så älskar jag att tala. Retoriken faller sig naturligt för mig. Jag förstår när jag ska pausa, hur jag ska använda mitt ansiktsuttryck för att förmedla rätt känsla och hur jag ska betona orden för att de ska förstås på rätt sätt. Det är inget jag har behövt plugga mig till utan det kommer av sig själv. Precis som min man Emil sätter sig vid pianot och spelar en låt han nyss hört felfritt utan att tänka efter, på samma sätt är det för mig med orden. De faller på plats på rätt ställe och i rätt tid.

Sammanfattningsvis skulle en kunna säga att ord och berättelser är mitt primära kreativa uttryck. Både i skrift och tal. Många av mina allra populäraste texter och tal kommer till mig i ett enda svep rakt upp och ner. Från första ordet till det sista. Det är precis som att min hjärna vet vart jag ska landa innan jag ens själv kan greppa det. Jag åker bara med och litar på att jag kommer hamna rätt tillslut, vilket jag i stort sätt alltid gör.

Är ni kreativa? Och på vilket sätt uttrycker det sig?

6 kommentarer