StinaStil

Som jag har väntat på denna dagen. Äntligen är fjärde juli här! Inte på grund av att det är USA’s självständighetsdag, utan för att hela tredje säsongen av min absoluta favoritserie släpps på Netflix. Stranger Things.Kanske för jag är född på 80-talet och blir nostalgisk, kanske för att serien har både spänning, övernaturlighet och barnslighet i en härlig mix. Eller så är det på grund av att jag är som resten av jordens befolkning och älskar serien för att den helt enkelt är så sjukt bra!

Nu vet ni vad jag gör de kommande kvällarna.

Igår hade jag den fina ynnesten att bli bjuden på lunch hos min vän Frida.Clara var också bjuden och hade med sig sina pojkar. Det går inte att få nog av Ulf…Som jag nämnt tidigare har Frida ett av de vackraste hemmen i byn. Allt är så genomtänkt in i minsta detalj och riktigt skriker Frida!Hennes hem är ett av få som faktiskt är precis lika fint i verkligheten på instagram. What you see is what you get!Frida gick upp och drog ut en leksakslåda till barnen som de var sysselsatta med en lång stund. Frida är ju deras gamla förskolelärare och det märks ♥️Ulf vandrade från famn till famn till allas stora glädje. Frida hade dukat upp lunchen på sin stora veranda. Kolla in saftkannan, underbar! Hon bjöd oss på lax med skirat smör och pepparrot som hon rostat i ugnen tillsammans med potatis, kvisttomater och sparris. Vansinnigt gott!Till det hade hon även gjort en brännvinsostpaj. Jag har aldrig smakat det förut, men det påminner om västerbottenostpaj och den riktigt smälter i munnen. Till det fanns det en jättegod romröra.Klart att Frida har en gunga uppsatt på verandan till Elles stora glädje.Ulf slaggade en stund på dagbädden och vi skrattade ihjäl oss när vi kom på att han såg ut som en gullig och pytteliten farbror som just sovit middag på hemmet, haha! Till efterrätt bjöd Frida på denna skapelse. Det tog inte många minuter innan den tog slut vill jag lova!

Efter en sisådär fyra timmars häng och prat hos Frida drog vi oss hemåt. Väldigt mätta och glada, både för maten och mina fina vänner.

Idag har vi haft byaloppis. Dels var det en bakluckeloppis nere vid byns badställe, men även ett helt gäng med loppisar utspridda runt om i byn. Emil hade knåpat ihop en karta där allt var utmarkerat, plus att vi som sålde hade satt fast ballonger på våra brevlådor så att det blev lätt att hitta.Jag höll till i vår ladugård såklart och sålde porslin, kläder, leksaker och gamla dvd-filmer. Barnkläderna sålde som smör!Ulrika kom med sina döttrar och hade ett eget bord bredvid mitt. Så roligt att få sällskap. Ylva-Karin är så go att jag nästan vill äta upp henne!Ulrika sålde en massa vackra gamla saker. Denna pedistalen var verkligen fin. Vi fick hålla i oss för att inte handla av varandra allt för mycket. Tanken är ju att bli av med saker, inte bara byta ut.Ada och Ylva-Karin höll ställningarna på loppisen. Elle var också med första halvan innan hon behövde åka iväg på sin simskoleavslutning.Både jag och Ulrika hade bestämt oss för att hålla riktigt låga priser. På så sätt fick vi mer saker sålt och det var roligt att få göra människor glada. Vi fick riktigt mycket sålt ändå.Det är verkligen roligt att ha loppis. Förutom att det känns roligt att få pengar för saker som bara står och samlar damm i en låda är det något otroligt tillfredsställande med att få se saker komma till glädje igen. Hur våra gamla saker får förlängd livstid.

Det var många av er som kom också. Otroligt roligt att få träffa er <3

Igår var det fest i ladan igen! Fast denna gången i en liten skala då jag hade bjudit över Clara och Frida på brunch.(Bild lånad av Clara Lidström)
Jag älskar brunch. Kanske på grund av att jag inte är någon frukostmänniska, men där runt tio elva kommer hungern och aptiten smygande.(Bild lånad av Clara Lidström)
Det serverades smoothie, plättar, grekisk yoghurt med granola, chiapudding, bröd och ostbricka. Jag ville att det skulle kännas som en riktig hotellfrukost.Jag hade även stekt upp ett gäng småplättar. Jag använder mig av ett plättlägg i gjutjärn. Jag tycker plättarna blir som bäst då.(Bild lånad av Clara Lidström)
Frida är så himla härlig. Hon sitter på ett av byns vackraste hem, är bäst på att dra historier med inlevelse och en väldigt fin och lojal vän. Hon är dessutom Elles gamla förskolelärare och där gör hon alltid det lilla extra för barnens trivsel och välmående.(Bild lånad av Clara Lidström)
Clara hade med sig lilla Ulf som slumrade så sött i vagnen hela brunchen. De andra barnen hade vi skickat upp på vår vindsbio så att vi fick prata ostört i ett par timmar.Det var första gången jag gjorde chiapudding. Jag följde det här receptet men använde mig av kokosmjölk för att få lite mer smak. Jag toppade med jordgubbar och passionsfrukt för att möta upp det söta med lite syrlighet.Sedan satt vi där i timmar och pratade om allt mellan himmel och jord. Om barnlängtan, barnuppfostran, familjer, vänner, arbete, passioner, framtid och dåtid.Jag hade även bakat Leilas Lindholms tekakor som är enkla att göra och väldigt saftiga och goda. Jag hade kunnat äta mig mätt på bara dem.Efter en stund hörde vi små tassande fötter utanför ladugården och barnen fick entra brunchbuffén. De åt mängder med tekakor, plättar och körsbär vid ett eget litet bord. Sedan återgick barnen en stund till sin fantasivärld som de byggt upp inne i Elles lekrum.

En väldigt fin start på dagen. Jag fortsätter att skapa min egen sommar precis som jag har lovat mig själv. En sommar där vädret inte ska få avgöra måttet av vänskap, kärlek, festligheter och vila. Där hjälper vår ladugård till en hel del.

Igår var det äntligen dags för matlagstisdag igen. Den här gången var det hemma hos Clara och Jakob. Deras utsikt på baksidan är sannerligen magisk!Jag fick gå runt med Ulf en stund på armen medans Clara grejade med det sista. Ylva-Karin var på plats också såklart. Hon är i en sådan härlig period nu och ler så fort hon möter ett vänligt ansikte.Clara serverade världens godaste gnocchirätt med vitlök, päron och mandlar. Du hittar hennes receptet här.Vi åt ute på deras fina veranda och pratade om allt mellan himmel och jord. Mycket som var roligt som ni kan se på Jakob.Dessa bebisar som får vem som helst att smälta. Pappa Albin är stolt som en tupp. Vad jag älskar mitt fina matlag.Barnen var ute hela kvällen. De fick klä sig rejält för att inte bli allt för myggbitna. Myggen är som allra flest hos oss just nu. Vid halv elva rörde vi oss hemåt i midnattssolen. Min lilla familj och jag. Jag är så glad för den vardag vi skapat åt oss här uppe.Jag bäddade rent med lakanen som fått hänga och soltorka på gården under eftermiddagen och kände riktigt livet i mig. Livet blir så fint i det lilla och enkla. Vänner, god mat och solvarma lakan till exempel.

Som många av er vet jobbar jag inte bara som egenföretagare utan jag har också en halvtidstjänst som församlingskreatör i missionskyrkan Vännäs som vi tillhör. Jag ska gå in lite djupare på vad den tjänsten innebär en annan gång men jag kan kort säga att jag jobbar med barn och familj på ett kreativt sätt.Den här veckan har det till exempel inneburit att jag har styrt upp en gratis barnaktivitetsvecka för barn som är sju till tolv år gamla. Tanken var att alla barn ska kunna få fina sommarminnen att dela med sig av vid terminens början oavsett ekonomisk situation. Igår hade vi avslutning och en riktig sommarfest tillsammans.Vi har haft olika teman varje dag. Första dagen var en lekdag och vi lekte olika lekar hela dagen. Vi även haft en sportdag och en skapardag. På skapardagen fick de pyssla och baka inför gårdagens sommarfest.Vi gjorde pappershyacinter som blev en jättevacker bukett och fick pryda vårt fikabord. Det blev verkligen somrigt!Sedan fick de även pyssla små fjärilar som jag spridde ut på bordet. Barnen var mäkta stolta när de fick se och pilla på allt som de hade bidragit med.De hade också fått baka chokladbollar och kolakakor. De var hur duktiga som helst och instämde allihop med att allt smakar som bäst när man gjort det själv!

Barnen verkade väldigt nöjda med veckan och jag är glad över att allt har gått bra :)

Igår var jag bjuden på ett jättemysigt event på Röda Korset i Umeå. Jag bar passande nog mitt nyfyndade second hand-fodral.Det var Josefin, som jobbar på Röda korset, som hade samlat oss alla till ett event ihop med Nordsjö Idé och design. Temat för kvällen var hur vi kan inreda klimatsmart med loppisfynd framför nyproducerat. Det bjöds på en fantastiskt god och saftig citron- och vallmokaka. Den ska jag definitivt baka själv i sommar!Efter att vi fått lyssna till livsviktiga diskussioner kring klimatet och hur vi måste tänka om när vi konsumerar, så hölls butiken kvällsöppen för oss. Vilken lyx!Jag älskar ju att få rota runt i second handaffärer i lugn och ro och gick därför omkring en bra stund och bläddrade bland gamla klänningar och lyfte på porslin.Viktoria och Lena hade varit där under dagen och inrett ett rum inne i butiken som inspiration. Tillsammans hade de gett gamla möbler ett helt nytt liv genom lite färg och styling. De hade dukat ett gammalt furubord så fint. Jag gillar verkligen att inreda med olika typer av porslin och glas. Dukningen blir levande och det tar fram en charm som inte går att få till med kompletta matchande serviser.

Tack Röda korset för en jättetrevlig kväll! <3

När jag skrollar igenom mitt flöde på sociala medier finns det alltid några konton som gör mig lite extra glad vid en uppdatering. Jag tenderar att ha mina favoriter och de som jag klickar på extra snabbt eller är först med att likea. Idag tänkte jag dela med mig av dem, men jag är även jättesugen på att höra vilka favoriter du har!

YouTube – Helen TorsgårdenBild lånad av Helen Torsgården

Jag råkar vara en riktig YouTube-nörd, och det finns ingen video som jag klickar på lika snabbt som när Helen Torsgården laddat upp en ny. Hon är så härlig, genuin, enkel och inspirerande. Hon bor på en gård i Värmland med sin man Oskar och deras två små döttrar. På gården har de olika djur och vi som tittar får följa med när de fixar i trädgården, odlar, inreder eller helt enkelt bara följa med i deras vardag. I all hets kring perfektion och yta i sociala medier är Helens kanal en oas där jag och många med mig får andas ut och bara må bra.

Blogg – Underbara ClaraBild lånad av Clara Lidström

Detta kommer nog inte som en chock. Förutom att Clara är en av mina närmsta vänner är bloggen dessutom den första som jag började följa som tonåring. Clara är bästis med min storasyster Elina och därför har jag känt till henne sedan jag gick i högstadiet. Men om jag sätter det åt sidan tycker jag ändå att Clara driver den blogg som lyckas med hålla en perfekt balans av företagsamhet och vardag. Hon är extremt professionell, men jag som läsare känner ändå att hon släpper in mig. Hon tar otroligt fina bilder samtidigt som hon skriver tänkvärda politiska inlägg. En perfekt mix med andra ord!

Podd – RaserietBild lånad av raserietpodden

Alltså Amie och Fanna.. VILKA karaktärer. Förutom att de har så sjukt mycket viktigt att lära oss är de extremt underhållande att lyssna på. De är roliga, karismatiska, kloka, avslappnade och det känns som att jag är den tredje parten i deras crew när jag sitter och lyssnar på dem. Som att vi är bästisar. Så tror jag att de får alla lyssnare att känna.

Instagram – @elinaporslina & @johannavib

Mina systrar. Det finns inget som gör mig lika glad som att få se en uppdatering från deras liv. De är roliga och kloka och förutom att jag får läsa deras väl skrivna texter får jag även då och då se skymten av mina syskonbarn. Ingen kändis uppdatering i världen klår ivern när jag får se ett nytt inlägg från Johanna eller Elina. In och följ! Johannas är tyvärr privat, men hon har en öppen som heter johannastartor där hon gör helt sjuka kreationer och pyssel!

Berätta gärna vems uppdatering du blir gladast av <3

Den 6e juni knäppte Clara ett somrigt kort på mig när hon serverade jordgubbstårta nationaldagen till ära.Jag älskar Elles stil. Denna jacka hittade hon förtjust på myrorna och byxdressen på H&M. Sandalerna är från kavat och har hängt med sedan förra sommaren. Hon vill inte ha något annat på fötterna.Kvällsdoppen blir av nästan varje kväll oavsett väder. Det ska ju kännas att det är sommarlov!Min vän Sara Sjögren skickade mig hennes senaste barnbok Lilla hemlisboken som handlar om att våga berätta tunga hemligheter för en vuxen. En väldigt viktig bok i barnbokshyllan. Här kan du läsa om när jag skrev om hennes förra bok. Vår vindsbio fortsätter att göra succé. Det är otroligt mysigt att ligga under takbjälkarna och titta upp mot taknocken. Speciellt när det regnar. Självklart har vi haft matlag. I tisdags bjöd Albin oss på fantastisk libanesisk mat. Så gott!När vi gick hem den kvällen såg jag en väldigt gullig gård från Albin och Ulrikas tomt. Sedan kom jag på att det var vår gård som jag stod och beundrade på avstånd. Mitt älskade hemma. En sen onsdagskväll fick vi spontanbesök av min kollega Johan, som är pastor i kyrkan där jag jobbar halvtid, och hans fru Stina. Det bjöds på många skratt och marsipantårta. Emil och Elle har just läst ut första Harry Potterboken och Elle är helt såld. Ibland skrattar de högt när de läser och ibland är det så spännande att hon knappt vågar titta på bilderna.Igår kom min älskade syster Elina hit och sov över. Det är något visst med att få hem familjemedlemmar som bara vill vara här för att vara. Jag älskar att få bjuda på extra god mat, pyssla om dem och tanka lite familjekärlek för en stund. För Elle är det oerhört värdefullt att få tid. Tid att bli sedd och få berätta om Harry Potter och visa hur långt hennes framtand har växt sedan sist. Att få bli sedd av sin moster lite extra är vardagslyx på hög nivå.

 Att bo i stan skiljer sig markant från att bo på landet. Jag har aldrig trivts så bra som jag gör nu när vi bor på landet, men med det sagt vantrivdes jag aldrig i stan. Det är bara annorlunda. Idag tänkte jag ställa stan och landet emot varandra i några frågeställningar för att tydligt kunna jämföra skillnaderna.

Vad händer om jag kör i diket?

I stan: Först försöker jag en bra stund själv och när jag inte kommer loss ringer jag en vän eller någon i familjen som kan komma och hjälpa mig.

På landet: Jag hinner inte ens reflektera över att jag sitter fast innan någon hurtig person som är ute på morgonpromenad i kalla vinterluften kommit fram för att putta på. Sist det hände tog två personer helt över situationen och ringde in närmsta granne med traktor. Jag stod bara bredvid och tittade på.

Vad händer när jag får akut sötsug klockan åtta på kvällen och inget finns hemma?

I stan: Jag sätter mig i bilen och kör till närmaste Ica och köper precis det jag vill ha.

På landet: Eftersom att vårt lill-Ica är stängt skriver jag desperat i matlagets smsgrupp och förklarar nödsituationen. Kanske slutar det med någon glömd påse med tomteskum eller en halvt uppäten chokladkaka. Allt blir gott i nödsituationer!

Vad händer om jag missar bussen/tåget hem?

I stan: Väntar i tio minuter på nästa.

På landet: Eftersom att nästa avgång är flera timmar bort skriver jag i byns facebookgrupp. ”Alltid är det någon som ska hem” är något vi ofta säger i vår by.

Det har varit trettio minusgrader under en veckas tid och barnen klagar på att de är rastlösa, vad göra?

I stan: Jag kör barnen till Leos Lekland eller badhuset där de får leka av sig.

På landet: Jag klär på ungarna ordentligt så att bara ögonen syns och sedan får de gå ut i den friska luften och hoppa i snöhögar tills de tappar känseln i tårna. När de kommer in bjuder jag på varm choklad och tänder en massa ljus tills de tinat upp.

Det är luciamorgon och jag har glömt bort att fixa luciakläder till dottern inför deras luciafirandet vid lunchtid. Vad göra?

I stan: Jag hänger på låset till H&M och hinner precis i tid med ett nytt lucialinne till skolan innan de ska tåga in.

På landet: Jag trollar med Emils vita skjorta och mitt vita nattlinne. Det blir coolt med det röda bandet runt magen. Perfekt!

Det är dags för tjejkväll med middag och bio. Bion slutar efter att sista bussen hem har gått, vad gör du?

I stan: Jag åker med någon av tjejerna hem. De kör ändå förbi där jag bor.

På landet: Jag har redan innan förberett detta med övernattning hos syster. Vi får prata ostört  tills klockan är alldeles för sent. Dagen efter blir det kvalitetstid och  morgongos med mina syskonbarn.

Summa summarun: Det är fantastiskt smidigt att bo i en stad. Det finns alltid någon butik öppen och redo att lösa krissituationer, och det finns större utrymme för spontanitet. Är du en person som värdesätter tillgänglighet och spontanitet passar det superbra för dig att bo i stan. Det var två saker jag verkligen uppskattade som stadsråtta. Allt du kan tänkas behöva finns dessutom inom en 20 minuters radie. Smidigt och tidseffektivt!

Det som gör att jag ändå gillar landet mer är att det föder en kreativitet samt öppnar upp för medmänsklighet och värme. På landet sitter vi i samma båt och hjälps därför åt med det mesta.  Någon kommer och hjälper mig med traktorn när jag kört fast, och veckan efter hämtar jag deras barn från förskolan när jobbschemat kört ihop sig. I stan hade jag ingen aning om vad mina grannar hette, idag är mina grannar några av mina närmsta vänner. Elle känner till alla som jobbar på vårt lilla Ica och vet vad alla barnen i byn heter då det bara går 40 barn på hennes skola. Byn är liten och trygg, men otroligt påhittig och driven. Det händer alltid någonting här och min rädsla för att känna mig instängd och rastlös var HELT obefogad.

Vart trivs du allra bäst? På landet eller i stan?