/ 5 kommentarer

Årsresumé 2019, del 2

JULI

Juli inleddes med att hela matlaget tog färjan till Holmön utanför Umeå till Albins föräldrars stuga. Vi fick några magiska dagar vid havet tillsammans med våra vänner. På väg hem konstaterade vi det märkliga i att vi praktiskt taget har bott på varandra i flera dagar på en ö i havet utan att tröttna det minsta. Det finns en sådan hög tolerans kring alla barn och vuxnas olika egenheter plus att vi även har ett ganska likt tempo i vår barnuppfostran. Trots att vi alla är extremt olika är våra värderingar och grundinställningen till barnen väldigt lika, det tror jag är anledningen till att det funkar så bra. Älskade matlag!

Juli bestod till största del av mitt livs första betalda semester tack vare min nya anställning. Självklart styrde vi kosan ner mot Blekinge skärgård där vi fick några fantastiska veckor tillsammans med min syster med familj och mina föräldrar. Vi hade fint väder nästan varje dag och laddade batterierna utav bara sjutton.

Vi utnyttjade lyxen i att Blekinge ligger nära Danmark och åkte till Köpenhamn över några dagar tillsammans med min syster och familj. Första kvällen åkte vi till Tivoli och hade på riktigt årets bästa dag. Det är sällan en får uppleva stunder i livet då liksom allt faller på plats och lyckan är total. Denna kvällen var en sådan stund och är ett minne jag kommer bära med mig resten av livet. In och läs mer om den dagen HÄR!

Jag hade lyckats boka en helt fantastisk lägenhet i Köpenhamn. Jag hade ingen aning om hur stor och vacker den var när jag bokade. En riktig jackpott. Vi fortsatte att njuta av vår lilla avstickare till Köpenhamn, jag har en känsla av att jag snart kommer åka dit igen :)

När vi kom tillbaka från Danmark hade vi ytterligare några dagar kvar vid stugan för att hitta lugnet och varva ner inför hemfärden.

Sedan kom vi hem till vår älskade by igen och barnen var väldigt lyckliga över att få bli återförenade igen efter veckor isär. Jag är så glad över att de har varandra <3

AUGUSTI

Vi var bjudna på en surströmmingsfest i mina svärföräldrars vackra loge.

Tillslut var det även dags för min bästis Ida att få sin tredje lilla skatt Lily. Jag fick besöka henne på BB när hon var alldeles färsk och det var en sådan fin upplevelse. Hur många små krabater ska mitt hjärta orka bära genom livet? Hur många som helst tydligen <3

Elle började första klass! Som hon längtat. Vi har en liten byaskola där ettorna och tvåorna slogs ihop till en liten klass på totalt 14 barn. Elle fick med andra ord äntligen gå i samma klass som hennes bästisar Ada och Bertil som är ett år äldre. Lycka på hög nivå!

Efter skolan överraskade vi Elle med att hämta hem två kaninungar som var svårsålda då de var pojkar båda två. Harry och Norrbert fick snabbt en plats i hennes hjärta och nu längtar jag verkligen tills de får äta gräs och värma sig i solen igen.

Våra vänner Tobias och Mirielle bjöd in alla sina vänner på en stor Banjo-fest för att fira inflyttningen till deras nya hus. Det blev även äntligen officiellt att de väntade sitt första barn. Vilken lycka!

SEPTEMBER

Hösten rullade igång med jobb och rutiner. Jag bjöd in vår kyrkas musiker på en uppstart i vår lada. Än gick det att sitta där med en jacka och tända ljus. Jag dukade fint med rönnbär från vårt stora rönnbärsträd på gården.

2019 var året då Elle blev handlöst förtjust i Harry Potter. I september låg Elle och Emil ofta nedbäddade och läste tredje boken med spänning.

Jag blev slöare och slöare och tillslut fick Emil mig att lämna prover på sjukhuset. Det visade sig att jag hade ett järnvärde kört i botten, blodbrist samt ett pågående skov i min sjukdom. Jag fick åka in för snabb järninfusion och medicinera tätare. Ibland känner jag mig kroniskt störd istället för kroniskt sjuk som bara accepterar att må skit. Som att det är mitt normala. Det leder till att jag är för sen på att söka hjälp. Att jag är stark och tyst i mitt lidande är mitt största handikapp.

Bild lånad av Clara.

Då det var så lyckat sist bestämde vi oss i matlaget för att återvända till Holmön i slutet av september. Det blev mycket skogsvandring, cykling kring ön och bara slappa och äta god mat i stugan. Längtar tills våren nalkas och vi åker dit igen!

Bild lånad av Clara.

Jag har i princip inga men efter min rektumamputation som jag gjorde 2015, men något som inte går lika bra som innan är att cykla då det blir ett för högt tryck på mitt ärr. Så bra då att vi tog med elcykeln till Holmön. Jag kunde både passa två bebisar och matsäcken samtidigt som Clara trampade på ;)

OKTOBER

Jag har alltid gillat oktober då den alltid inleds med min födelsedag den 1a. Jag är dessutom som ett litet barn som älskar att fylla år fortfarande trots att jag nu är uppe i 31 år… I år fick jag dessutom en riktigt fin födelsedag med firanden från många olika håll!

Jag var inbjuden på en väldigt fin klimatfrukost med Emma Sundh i spetsen som kom och pratade om boken Gör skillnad som hon skrivit tillammans med Johanna Nilsson och Maria Saxbo. En väldigt mysig (och god!) frukost.

Jag lade upp denna bilden tillsammans med en text på instagram som lyckades locka fram många olika känslor tydligen. Något jag inte riktigt var beredd på…

Jag bjöd in matlaget på en halloween-pysselkväll hos oss. Barnen klädde ut sig och vi karvade pumpor och åt godis hela kvällen!

Sedan var det dags för Myras årliga Halloweenfest och Elle är som inte är förtjust i läskiga saker ville klä ut sig till en leopard. Jag är ingen stjärna när det kommer till ansiktsmålning, men smink, det kan jag!

NOVEMBER

Novembermånad var en riktigt kall månad och en stor och låååång jacka behövde införskaffas. Denna jackan från Monki går ner till fotknölarna och har jag halsduk, vantar och mössa till finns det inte en chans att jag fryser.

Jag fyndade jordens finaste burk till lingonsylten på tradera. Älskar fynd som dessa!

Jag fick vara barnvakt till Älskade Ylva-Karin en förmiddag när mamman skulle till frisören och pappan jobbade. Jag tror att jag fick godkänt i betyg!

Årets godaste varmrätt åt jag på Brasseriet i Stockholm. Jag hade åkt ner för att hålla i en föreläsning och passade även på att lyxa till det med min svärmor och en svägerska. Vi åt finmiddag och gick sedan och såg musikalen En värsting till syster.

DECEMBER

Decembermånad bjöd på en sagolik natur i vår by. Träden var tunga av snö och temperaturen låg på strax under nollan. Det var inte svårt att få julstämning med denna utsikten från fönstret…

Så var det dags för skolans jullavslutning som var ovanligt tidig i år då julafton var lagd mitt i veckan. Det är så fint att på avstånd få iaktta Elle tillsammans med sina kamrater. De är i en otroligt härlig ålder just nu. Tandlösa, helt spridda klädstilar och inget vett att skämmas för sig.

Något annat som hänt lite bakom kulisserna är att vi har renoverat endel i vårt hus. Decembers bästa present för mig var att min syster Johanna kom och hjälpte mig att intensivrenovera vårt badrum på en låg budgetnivå. Vår långsiktiga plan är nämligen att ändra planlösningen något genom att flytta badrummet och en större renovering kändes därför väldigt onödig. Men jag STOD INTE UT med hur det såg ut, charktoan kallade jag den då det kändes som att gå in i en kokt skinka eller en laxfilé. Vi målade både väggar, golv och tak samt lyfte in ett badkar. Och som vi har badat. Jag är en riktig badanka och har saknat att ha badkar väldigt mycket, speciellt då det smärtlindrar så bra. Jag ska visa er rejäla före och efterbilder senare när alla detaljer är på plats.

Så kom julafton och vi fick en ovanligt fin sådan i år. Vi firar alltid ensamma första halvan på dagen för att sedan bege oss vid tvåtiden till den släkt vars tur det är. I år var det hemma hos Emils familj inåt landet. Men innan dess fick vi en lugn och skön julafton hemma i vårt lilla hus. Vi öppnade julklappar och åt extra lyxig julfrukost med hemmagjord risgrynsgröt.

Elle hade bara önskat sig stickade röda vantar och Harry Potter-grejer och blev inte besviken över denna utstyrsel. De stickade vantarna fick hon av farmor på kvällen och glädjen som uppstod när hon öppnade det paketet var svår att ta miste på. Ni som följer mig på Instagram har sett det.

Mellandagarna bestod av mycket lek med kusinerna. Här är hela högen på Emils sida förutom lille nyfödde Arthur. På min sida är vi en till lika stor kusinhög. Det kryllar med andra ord av jämnåriga kusiner i Elles liv.

Sammanfattningsvis:

Som vanligt går lycka och sorg hand i hand i mitt liv. Jag landar dock alltid i att allt har sin tid. Det är sällan som jag har förstått mitt i dalen varför jag är just där. Men alltid när jag kommer upp och har möjlighet att få en bättre blick över det jag gått igenom så kan jag tydligt se varför stigen behövde slingra sig på det viset som den gjort.

2019 var året då guldstunderna var ovanligt många men som också fick konkurrens av dålig hälsa. Inför detta året önskar jag mig en stabilare hälsa för hela min familj och mindre allvar. Det kanske låter konstigt men jag önskar så att min familj får vila från allt det djupa och svåra och bara få ha medvind på ytan och njuta av enkelheten.

Jag är på riktigt SÅ tacksam till Gud för allt fint jag fått uppleva 2019. Trots motgångar har detta året bjudit på rekordmånga guldstunder som gett minnen för livet. Jag är tacksam för alla ny roliga jobbuppdrag, för min anställning i kyrkan och för att jag får vara mamma till Elle. Att jag får gå in i 12e året som gift med Emil och att vårt liv får vara proppfullt med familj och vänner. Och tack till er som vill följa med på min resa, ni är sannerligen guldkanten i mitt liv <3

5 kommentarer

  • ellenlundis

    4 januari, 2020 kl. 14:12

    Vilket äventyr ni fick vara med om, år 2019! Fina bilder och så bra skriver. Du är så duktig på att formulera så bra i fina inlägg. Känns nästan som du sitter bredvid oss läsarna, och läser högt från datorn. Och vi sitter och lyssnar på dig 😊🌸

  • Lisa Gustafsson

    6 januari, 2020 kl. 00:13

    ”Ibland känner jag mig kroniskt störd istället för kroniskt sjuk som bara accepterar att må skit.”

    Detta citat är så träffande. Lider själv av Morbus Crohns och känner igen mig helt och hållet. När ska man lära sig?!

    Härligt att få följa din sammanfattning av året. Hoppas du får ett lika fint 2020!

  • Yvonne Jönsson

    6 januari, 2020 kl. 22:20

    Välkommen tillbaka Stina!
    Jag har verkligen saknat dig och din fina blogg!!! Har varit riktigt orolig när det varit så tyst här. Vilken fantastisk resumé du gjort, vad mycket som händer under ett år. Hoppas du och familjen får vara friska och lyckliga under 2020. Guds välsignelse till er alla tre.
    Varma kramar Yvonne

  • Maria H

    8 januari, 2020 kl. 09:37

    Så roligt att du är tillbaka! Gillar dina årsresumeer!

  • Anna Wadskog

    9 januari, 2020 kl. 20:20

    Du är verkligen rik Stina, även om du har det mer tufft med din sjukdom än vad som borde vara tillåtet så verkar ditt liv vara fyllt av fina människor som du även får betyda mycket för! Du har även lyckats skapa dig en meningsfull och rolig karriär! Bra jobbat och tack för att jag får ta del av din resa i livet och dina kloka reflektioner!